Hur ser du på ett narkotikabrott egentligen? Attityden hos många svenskar är att man ser ett narkotikabrott som någonting väldigt smutsigt. Trots att straffskalan för ett ringa narkotikabrott inte är särskilt hög – böter eller fängelse i max två veckor – så finns det en stor skepsis kring detta. 

Är man dömd eller misstänkt för något typ av narkotikabrott så är man per se en sämre sortens människa. Detta att jämföra med andra typer av brott där folk i gemen gärna ser mellan fingrarna, är beredda att vända andra kinden till och redo att dela ut både andra – och tredje – chanser. Hur står du i den frågan och hur kan detta komma sig? 

Svensk narkotikapolitik omtalad i övriga världen. Sverige som i övriga frågor är ansett som ett liberalt och öppet samhälle går emot strömmen just vad gäller narkotika. Vi har hårda straff och vi förespråkar just straff framför vård. Syftet är att hårda straff ska fungera som avskräckande och få folk att dels sluta bruka narkotika och dels också, givetvis, aldrig börja. Resultatet av detta är att Sverige idag har en särställning vad gäller dödsfall och där man kan dra paralleller mot Portugal.

Portugal hade en liknande politik som Sverige fram till för ungefär 20 år sedan. På samma sätt hade man också ett högt antal dödsfall varje år och man hade dessutom stora problem med HIV och Aids som en följd av sprutsmitta. Lösningen blev legalisering för eget bruk och sedan dess har Portugal också sett en avsevärd minskning av både dödsfall och smitta. Reformen har varit en stor succé och många andra länder har tagit rygg på denna narkotikapolitik. USA har legaliserat marijuana i vissa delstater, Kanada har tagit steg mot detta och exempelvis Danmark har alltid haft en mer liberal hållning i denna fråga – exemplifierat av exempelvis Christiania. 

Narkotikabrott blir ett stigma 

Blir man misstänkt för ett narkotikabrott i Sverige så hamnar man direkt i en skamvrå där omvärldens dom blir hård och där man har svårt att landa på fötter igen. Detta ökar i sin tur risken med att man kanske fortsätter snarare än att söka vård för ett missbruk. Utan att lägga några värderingar i hur vårt land styrs och vilken typ av narkotikapolitik vi bedriver så finns det en massa frågor att ställa. Den primära är varför Sverige så envist står fast vid en ståndpunkt som många andra länder lämnat bakom sig? 

Samtidigt också. Man måste göra skillnad på narkotika och narkotika också. Det finns tydliga skillnaden mellan att bruka lite lättare droger och mellan att smuggla, sälja och sko sig på andras olycka genom att sälja exempelvis heroin och kokain samt andra tunga droger. Där är ett narkotikabrott något som lagen definitivt måste slå ner på. Frågan är om detta inkluderar även exempelvis marijuana? Vad anser du?