Hur ser arkitektur i ett modernt samhälle ut egentligen? Ser man till arkitektur så har det alltid varit något som drivit samhällen framåt. Arkitekturen går hand i hand med utvecklingen och en lyhörd arkitekt planerar byggnader – och exempelvis stadsdelar – efter hur samhället i stort utvecklas, eller i den riktning som utvecklingen går mot.
Detta är något som också skapar spännande, dynamiska städer. Går du genom en stad du aldrig tidigare besökt så kan du se hur byggnaderna ändrar karaktär längs din vandring och du kan också se hur äldre sådana blandas med moderna, mer tidsenliga, sådana. Det skapar en härlig mix.
Sverige har, liksom övriga länder i västvärlden, utvecklats på ett markant sätt. Vårt sätt att leva ändras hela tiden, vårt sätt att arbeta gör det och hela vårt samhälle rör sig framåt på ett påtagligt sätt. Detta kan också synas i våra byggnader och bostäder. Ett exempel på detta handlar om Miljonprogrammet som sjösattes 1965.
Målet med detta var att bygga bostäder med en högre levnadsstandard, minska trångboddheten i Stockholm och att, helt enkelt, bygga bort en tydlig bostadsbrist. Under de tio år som Miljonprogrammet pågick – en tid kallad rekordåren – så skapades helt nya områden i och kring Stockholm. Tensta, Akalla, Bredäng, Fältöversten, Farsta – samtliga är exempel på projekt inkluderade i Miljonprogrammet.
Miljonprogrammet i Stockholm – alla skulle med
En viktig del i detta var solidaritet: man byggde för alla – både fattigare personer och familjer från medelklassen skulle ha råd att komma på plats i de nya samhällen som tog form. Vilket också skapade en spännande arkitektur där allt från höghus till radhus fick plats. En annan viktig del handlade om pendling och en möjlighet att, så att säga, leva där man bor. Torg byggdes upp, naturområden skapades och tunnelbanan – och andra kommunikationsmedel – byggdes ut.
Idag är det svårt att tänka sig ett Stockholm utan den ambitiösa satsning som Miljonprogrammet vad och hur en arkitekt i Stockholm tog armkrok med andra arkitekter och, gemensamt, stakade ut vägen för framtidens bostäder. Det man kan säga gällande detta är att det finns många saker som känns igen i vår moderna tid. I Stockholm finns en bostadsbrist, det råder viss trångboddhet och det finns även andra, mer sociala, problem. Kanske är det dags att sjösätta ett Miljonprogram 2.0?
En arkitekt i Stockholm har nya utmaningar
Vårt progressiva samhälle ställer hela tiden nya krav på en arkitekt i Stockholm. Digitaliseringen är en utmaning som många ställs för idag, likaså gäller vårt nya behov av mer elektricitet och det faktum att vi använder mer teknisk apparatur i vår vardag. En annan utmaning för en arkitekt i Stockholm – och en stadsplanerare – handlar om miljö och klimat. Kan man bygga miljövänligt och energisnålt och därigenom spara på jordens resurser?
Att våra sätt att leva förändrats i och med pandemin sätter också prov på arkitekten. Många har under ett års tid arbetat i hemmet och skaffat nya vanor. Hur ska man tänka gällande detta? Ska hemmen börja anpassas mot ett mer hemarbete och ska de stora kolosserna i innerstaden komma att ändra form? Vilka företag vill betala dyra hyror för kontor i Stockholms innerstad när de anställda föredrar – och kan, framförallt – sköta sina arbeten hemifrån eller från exempelvis caféer?
Det finns utmaningar och klart står att vi lever i en väldigt spännande tid. En arkitekt i Stockholm kan komma att påverka mer än vad vi alla kan föreställa oss.